Ronda on tour
April 2008
En gång i tiden var bergstrakterna Serrania de Ronda berömda och beryktade smugglartillhåll och rövarnästen. Under 1800-talet förde invånarna tullpliktiga varor som tobak, kattun och alkohol på mulryggar och mulstigar från Gibraltar till Ronda som då var central omlastningsplats för smuggelgodset.
Ovanstående ingress är hämtad från Ursula Pfistermeisters Drömvägar Spanien. Många skribenter, upptäcktsresande och författare har beskrivet spänningen, dramatiken och skönheten i Ronda.
Araben Abu Abdullah Muhammad Ibn Battuta som var en berbisk eller arabisk resenär och geograf och som har kallats "den störste resenären före Columbus" gjorde många resor i Spanien. Hans memoarer innehåller viktiga upplysningar om tidens förhållanden och han skriver om Ronda i mitten på 1300-talet att det var ”en av de lyckligast belägna av islams platser”.
Även Rainer Maria Rilke, en tyskspråkig lyriker som betraktas som en av det tyska språkets främsta poeter, och som tillbringade vintern 1912-1913 i Ronda beundrade den ”enastående åsynen av denna stad som låg uppflugen på två branta klippor”.
Ravinen eller klyftan Tajo genom vilken ån Guadalevin ringlar sig igenom är cirka 200 meter djup och 60 till 90 meter bred. Ravinen delar Rondas äldre och nyare bebyggelse, den gamla staden, Ciudad, och den större nya staden, Mercadillo.
Romersk tid
Ciudad med namnet Arunda fanns redan under romersk tid. Planläggningen med den delvis bevarade stadsmuren liksom kyrkan Santa Maria Mayor kom till under morernas tid. Kyrkan byggdes, som på många andra håll i Spanien, ovanför en moské. Delar av minareten finns fortfarande kvar.
I lilla mysiga dramatiska Ronda hittar du det mesta. Här finns mängder av sevärdheter från den moriska tiden i Spanien, här finns kyrkor och museum med fokus på vin, tjurfäktning och jakt, förutom stadsmuseum och konstmuseum. Allt ligger på bekvämt avstånd. Det kan vara svårt att hitta parkering på gatorna om du inte väljer parkeringshus.
I stadsdelen Ciudad finns hus byggda ovanför varandra i branten, palats från renässans och barock. Praktfulla portalar, vackert smidade galler och terrassträdgårdar.
Tjurfäktningens regler
Mercadillokvarteren grundlades 1485 av det katolska kungaparet. Mercadillo består av regelbundna gatunät och många av husen har smidesgaller över typiska fönsterutbyggnader som går ända ned till marken. De härstammar från 1700-talet. Stadens stolthet är tjurfäktningen, Ronda är lite av tjurfäktarnas Mecka även om inte platsen har så många evenemang av den sorten nu för tiden. Här skrevs 1698 den moderna spanska tjurfäktningskonstens alljämnt gällande stränga regler – kampen mellan en tjur och en man till fots.
Dödade 5.500 tjurar
Francisco Romero införde capa och muleta. Hans son Juan hittade på guadrillan som betjänar matadoren. Pedro Romero grundade slutligen den så kallade Rondaskolan, högtidlighöll tjurfäktningen som färdighet och gav den tillvägagångssätt och skimret av machismo. Senare startades även en skola i Sevilla av kung Fernando VII och de båda skolorna hade en något olika uppfattning om hur tjurfäktningen skulle gå till. Rondaskolan ses vara mera traditionell än Sevilla.
Pedro Romero, född 1754, anses vara en av alla tiders främste toreadorer och under sin karriär nedlade han mer än 5.500 tjurar. Till hans ära förklarades Rondas Arena, byggd 1758, för Monumento Nacinal och den innehåller i våra dagar även ett litet museum. Det är den äldsta runda arenan i Spanien.
Broarna
Vi kan inte vid ett Rondabesök utelämna broarna som binder ihop Ciudad och Mercadillo. Den arabiska bron, Puente árabe eller Puente Viejo som den också kallas, ligger längst ned, närmast de romerska baden och byggdes 1616. Lite högre upp går den romerska bron på vilken man kan komma från Puerto Felipe V och Casa de Marqués de Salvatierre över till nya staden. Den byggdes redan på 1300-talet.
Högst upp har vi det ståtliga och mycket imponerande byggnadsverket Puente Nuevo, byggd mellan åren 1784 till 1788 som på 100 meter höga pelare frejdigt överbryggar ravinen på det högsta stället. I fundamentet under bron kan man se ett fönster. Rummet innanför var en gång i tiden reserverat för dödsdömda fångar.
Till botten
Många vill beteckna den som en triumfbåge än en bro och från dess balkonger som skyddas av smidesgaller ser du ut över ravinen som från ett örnnäste. Det finns en smal stenbelagd väg, Camino al fondo del Tajo, till botten av ravinen och vyn härifrån är minst lika imponerande. Du hittar vägen strax utanför stadsmuren vid Murallas y Puerta de Almocábar Kulturmöjligheter bakom i stort sett varje gathörn och bergsvandring står på programmet när Rondaborna ska ägna sig åt rekreation. Under vinterhalvåret hittar du utmärkta svampmarker, på våren är det sparrisen som drar folk till naturen.
Väggmålningar
Du kan också göra en avstickare till Piletagrottan och titta på dess paleolitiska väggmålningar. Grottan ligger vid den uppdämda Montejaquesjön och här finns röda och svarta teckningar som är mycket äldre än målningarna i Altamiragrottan sägs det.
Utanför Ronda finns det massor av små trevliga Casa Rurales, lanthus. Att hyra ett sådant under några dagar ökar i popularitet i en omgivning med odlade fält, mandel- och olivträd samt korkekar på sina håll.
I Ronda lägger vi även märke till de vapensköldar som finns över många ingångar. Det var status att ha en vapensköld över porten. Och hade man inte ingången mot torget gjorde man en fejkad port med vapenskölden ovanpå.
Källor till reportaget: Svante Löfgrens Spanien Inifrån, Ursula Pfistermeisters Drömvägar Spanien. Henrik Tarps Sydspanien runt. Intervjuer. Rondas kommun. Veckotidningen Ronda Semanal.